Vandring från Port de Soller

I dag var jag på vandring tillsammans med ett gäng entusiaster och vår vandringsledare Åsa Johanesson Alomar. Utgångspunkten för vandringen var Port de Soller och sakta tog vi oss upp för höjderna på GR 221 för att så småningom komma till de vackra olivlundarna.

Där bland olivlundarna stod en man och sålde nypressad apelsinjuice av apelsiner som han plockat på morgonen. Oj, vad det smakade gott!

Utsikten från denna vandringsled är magisk och vädret var perfekt för en vandring, trots att väderprognosen denna dag visat regn.

Efter en paus vid Refugi de Muleta vandrade vi bilvägen ner och givetvis stannade vi då och då för att beundra utsikten över inloppet till Port de Soller. Så kom vi då efter denna rundvandring tillbaka till Port de Soller och slog oss ner på en bar nära stranden och drack en kopp kaffe.

/Elisabeth

Vandring en solig söndag

En solig januarisöndag åkte jag och min man till Port de Soller. Vi började vandra längs stranden i byn och fortsatte upp för backarna till fyren Far del Cap Gros.

Från fyren fortsatte vi vandringen och hakade på vandringsleden som tog oss uppför berget på en stenig stig.

Det är vackert med stenar och inte minst stenrösen längs stigen.

Hela vägen är det vacker och omväxlande natur och stundtals är det också lite planare vandring.

Vi passerade också ett antal platser med grupper av åsnor .

Även upp i bergen har mandelträden börjat slå ut. Det är ganska tidigt i år, men det har ju också varit varmt i början av året.

Så småningom kom vi in i en vacker olivlund och då var det dags för en liten paus.

Det finns gånger då kaffe och smörgås smakar lite extra gott, inte minst när solen skiner på en klarblå himmel. Här kunde vi välja att gå mot Deiá eller gå åt vänster ner mot Port de Soller. Vi valde det senare alternativet.

På vägen ner mot Port de Soller hörde vi på långt håll ett bräkande får som gärna ställde upp för fotografering.

Vägen ner mot Port de Soller var brant och stenig, men det var en fantastisk utsikt. Det här är en vandring som tar mellan 2-3 timmar och som jag verkligen kan rekommendera.

/Elisabeth

 

Vandring ner mot Port des Canonge

I dag var det en regning dag, men vi var ett gäng som tillsammans med Åsa Johannesson Alomar trotsade vädret och åkte mot den pittoreska byn Banyalbufar. Vi började med att, i väntan på att regnet skulle avta, ta en kopp kaffe på det charmiga Hostal Rural Can Busquets i byn.

Vi tog sedan bilarna till en parkeringsplats norr om Banyalbufar för att vandra den vackra stigen Cami des Baix ner mot Port des Canonge. Har man bara ordentliga regnkläder som skyddar både ryggsäck och kamera klarar man sig bra även om det regnar. Några i gruppen gav upp och åkte hem tidigare, men vi var fem entusiaster som fortsatte. Efter ett tag upphörde regnet och solen tittade fram.

Vandringen ner mot Port des Canonge är trevlig och den är bred och lättvandrad, även om det i dag var ganska blött och många vattenpölar.

Det kan nog vara ganska blåsigt här vid kusten och vi kröp under eller hoppade över ett antal träd som blåsten hade tagit.

Vissa sträckor är det vackra överhängande klippformationer som naturen har format.

Till slut närmade vi oss havet där det var tänkt att vi skulle bada, men det var ingen i sällskapet som kände sig hågad för något sådant.

/Elisabeth

Ännu en vandring till Sa Foradada

En av de vackraste vandringarna på Mallorca som jag flera gånger har gått är den som tar dig ner till den smala udden Sa Foradada som man också säger. Denna vackra udde har ett mycket karaktäristisk hål i berget. Det sägs vara 18 meter i diameter.

I veckan gick jag tillsammans med min man och yngste son ner till Sa Foradada. Vandringen började med att vi, efter att ha klättrat över en grind, fortsatte genom en vacker olivlund. Några sällskapssjuka åsnor verkade vilja följa med oss på vandringen.

Somliga åsnor såg ut att hellre vilja ta igen sig en stund.

Den slingrande vägen ner mot havet känns ganska lätt, trots 270 meters höjdskillnad.

När vi kom ner till havet började det regna och därför kröp vi upp i denna lilla urgröpning i berget för att njuta av vår matsäck.

Vi fick naturligtvis också bra skydd för vinden som tilltog alltmer.

Vandringen uppför var lite jobbigare, men med trevligt sällskap var det helt OK. Jag kan verkligen rekommendera denna vandring. Jag har också skrivit om denna vandring som jag gjorde i mars 2017 i ett tidigare blogginlägg.

/Elisabeth

Vandring längs havet

I söndags vandrade jag och min man som var på Mallorca över helgen längs havet på södra Mallorca. Vi började vandringen vid fyren på Cap de Ses Salines som är Mallorcas sydligaste udde.

Så vackert det var att blicka ut över den glittrande bukten och till Isla de Cabrera som vi såg skymta vid horisonten.

Efter ca 3-4 km kom vi fram till den härliga vita stranden Es Caragol. Här är vattnet kristallklart och skiftar i turkos och blått. På stranden som är 500 meter lång finns gott om plats för både nudister och baddräktsfolk. Givetvis tog vi här en paus och svalkade av oss med ett bad.

Vandringen gick oftast längs en upptrampad stig och det var lätt att ta sig fram, men ibland bar det ut i sand eller över sten och berghäll. Vi vände efter ca 5 km för att gå tillbaka samma väg, men man kan gå vidare ända till Colònia de Sant Jordi. Jag har tidigare gått den sträckan från andra hållet och därefter vänt tillbaka till Colònia de Sant Jordi.

Under en del av sträckan är det lite tätare buskvegetation och på vissa ställen växer också vild rosmarin som doftar så härligt.

Så småningom närmade vi oss fyren där vi började vandringen. Det var en härlig men lagom tur denna varma söndag.

/Elisabeth

 

 

Vandring till Sa Foradada

Målet för gårdagens vandring var den lilla halvön Sa Foradada med det magiska hålet i klippan. Vi var en grupp på 15 personer som hade mött upp för att gå med Åsa Johannesson Alomar som alltid arrangerar så intressanta och trevliga vandringar.

Vandringen började i lätt regn genom en vacker olivlund med gamla och krokiga träd.

Vägen ner mot havet var lätt att vandra och vi stannade då och då upp för att njuta av utsikten och de spektakulära klippformationerna.

Klippan med hålet längst ut på halvön Na Foradada kunde beskådas på olika avstånd.

När vi närmade oss den lilla halvön hörde vi vågornas brus och hur de slog upp mot klippkanterna.

Väl nere på halvön upplevde vi otroligt kraftiga vindar och när vi kom en bit ut det kändes som vi skulle blåsa omkull.

Så var det dags för vandringen uppåt och då kom vi snabbt i lä från vinden.

Vandringen avslutades med ett besök på Son Marroig som var ärkehertigen Ludvig Salvadors residens under senare delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Denne österrikiske aristokrat flydde till Mallorca för att slippa det stränga hovets moralregler. Ludvig Salvador har betytt mycket för Mallorca bl a har han, i sitt berömda verk Balearerna, beskrivit geografi, geologi, lantbruk och bostadsskötsel, skogsvård, flora och fauna, industri, trafik, styrelseskick och historia på de baleariska öarna. I dag är residenset ett muséum som allmänheten kan besöka.

Utsikten över havet från den vita marmorpaviljongen framför residenset är magnifik.

/Elisabeth

Långfredagsutflykt

DSC03275

På långfredagen gjorde min man och jag en utflykt till den vackra byn Betlem som ligger mellan Serres de Levante den östra bergskedjan på Mallorca och havet vid Alcúdiabukten. Vi gick längs vattnet och njöt av solen och de varma havsvindarna. Så kom vi fram till byn Colònia de Sant Pere där vände vi och gick samma vackra väg tillbaka.

DSC03239

På vägen ner till havet stod ett vackert blommande mimosaträd. Jag älskar mimosa och stannade därför upp för att njuta av den ljuvliga doften.

DSC03276

En liten paus i solen var inte fel när hungern gjorde sig påmind och den färska fisken på restaurang Casablanca i Betlem smakade verkligen gott.

DSC03346

Vi åkte därefter vidare på en smal och slingrande väg uppför bergen på andra sidan och kom till Ermita de Betlem.  Detta Eremitkloster grundades 1805 av ett antal eremitmunkar från St Honorat Randa och Valldemossa Trinity. Klostret började byggas i början av 1800-talet, men det tog i princip hela århundradet innan byggnaden och utsmyckningarna var klara. Fram till 2010 bodde här munkar som försörjde sig på odlingar och boskap samt en del donationer.

DSC03292

Den pampiga gången fram till klosterkapellet kantas av cypresser och på båda sidorna av allén finns gamla klosterträdgårdar som skulle behöva skötas om lite bättre. Alldeles intill parkeringen vid Ermita de Betlem börjar ett antal vandringsleder. Jag har själv varit med och vandrat på en av dessa och när vi kom upp en bit var det en fantastisk utsikt över byarna nedanför och Alcúdiabukten.

/Elisabeth